söndag 14 november 2010

Nåt så fint kan vända så fort

Ännu en gång har jag satt mig i en sits.
en sits som är så förjävlig att ta sig ur,
Vill inte.
Hatart.
Gråter.
Känns inget bra.
Det enda jag kan säga är att jag inte gjorde allt själv.
Vi var två om det.
Ska dra o gymma nu.
Ska gråta under tiden.
det blir bra!
Inget behöver fråga om det.
okej mamsen?

Det ordnar sig, det gör det alltid

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar