Är det över nu ?

HAHA,
det är mitt garv.
Jag skrattar åt mitt liv.
Jag skrattar åt allt,
åt patetiska människor som verkligen borde växa upp.
Seriöst.
Inte okej!
Jag skrattar åt det nya ljudet på facebook
när man chattar med någon.
Det var riktigt fult, deprimerande.
Man får ju nästan lust att inte vilja chatta mer.
Jag skrattar åt att Julia gick hem själv, istället för att ringa mig.
Skrattar åt Elvira med.
Söta flickor.
Skrattar åt att jag fick en tepåse i söndags,
som nuförtiden bor i min jackficka.
Skrattet räcker också till mina fina drömmar.
Natt som dag.
Då drömmer.
Jag skrattar åt mitt liv som innehåller bra skratt
och sämre skratt.
jag brister ut i ett skratt
Så passande.
Jag är glad för att mitt hår luktar nyfärgat.
Jag är glad för att Elvira fyller imon och att
jag ska bjuda henne på lunch.
Jag är glad för att jag ska röntgas imon.
Jag är glad för att jag dagdrömmer, för dem blir
jämt som jag vill.
Jag är glad för ett fint sms som jag fick.
Jag blir mindre glad för mitt alarm som just ringde.
För det tvingar mig att gå ner.
Jaja, nu ska jag skratta vidare.
Glatt eller inte.
P&L